MiB

Träffat prästen idag på eftermiddagen, valde kista och urna. Vi valde en vit urna med en blå nalle på. Kommer att bli fint. Imorgon skall jag ta tag i att ringa prästen här där vi bor och försöka få till ett möte så vi kan boka tid för begraving. Vi skall hålla den i stillhet bara för oss själva. Blir nog lugnast så. Man känner ju en stor saknad av Robin. Allt har ju varit bra som dom har sett och han har växt till sig hela tiden och flöden o allt har sett bra ut. Så man har ju räknat med att det skall bli två små killar, men så blev det bara en. Så deet blir som en chock för en. Man vet inte hur man skall ta det hela, man måste ju hinna glädjas åt Kevin och pyssla om Amanda och rå omvarandra så gott det går. Det är inte så lätt. Man har ju aldrig varit med om det tidigare. Att sörja någon är väldigt svårt, men man får försöka när man hinner och det blir inte så mycket tid över till det tyvärr.

Amanda fick kolla på han idag också, hon vill bara att vi skall "ta den" "beebis" .. gulligt





Sen har jag varit hos Kevin idag på kvällen. Han får numera 20 ml mat var tredje timma och sista antibiotikan i natt. Så det går åt rätt håll i varjefall. Så det är bara att hoppas. Innan jag skulle gå så gnällde han som bara den, ville byta sida o ha sig. jobbigt med lampan bak på ryggen. Så han fick ligga på magen ett tag. Känns konstigt att bara lämna honom där och själv åka hem för att sova. Men han är ju goda händer, finns juinget bättre ställe för han att vara på än där han e just nu. Dom har ju övervakning på honom hela tiden. Känns tryggt.